linneaibrasilien

Nu är vi hemma igen.
Flygresorna gick jättebra och smidigt, lite förseningar men ingenting farligt.
Att vara hemma känns fruktansvärt, jag fryser ihjäl och istället för att gå ut och röka så har jag börjat snusa igen eftersom jag då slipper gå ut.

Bilder kommer när vi orkar redigera dom.
Det kanske tar en vecka till eller så.
Men då lägger jag upp bilder här och det blir det sista inlägget i den här bloggen.

Nu ar vaskorna packade och jag kanner mig fullstandigt tom.
Vi flyger ifran Belo Horizonte 19.40 i morgon kvall och ar framme i Stockholm 18.15 pa torsdag.

Sa vi har morgondagen pa oss har med. Jag kan inte forsta att dom har tre manaderna har gatt sa fort.
Jag har inte riktigt hunnit med.
Jag vill inte hem.

I dag har vi packat vaskorna, vagt dom och svettats kopiosa mangder.
Jag kommer att sakna allting har.
Jag borjar i stort sett grina varenda gang jag kollar pa katten, eller nar jag ser nagonting som jag kommer att sakna extra mycket.
Sa i morgon flyger vi ifran:
Belo Horizonte - Sao Paulo - frankfurt, Torsdag/ Frakfurt - Stockholm.

Jag ar fullstandigt ambivalent. Det finns mycket med Sverige som jag saknar.
Men att stanna nagon manad till hade varit underbart.

Jag langtar inte efter snon, jag som hoppades att den skulle vara borta tills vi kom hem. Men nej.
Sa jag kommer att frysa arslet av mig. haha

Vi ses om nagra dagar!

Beijos.

I gar var jag och Carla inne i Belo Horizonte och gick pa den gigantiska hippiemarknaden.
Den var inte sa speciell.
Ungefar samma saker som pa dom andra marknaderna som vi har varit pa.
Men precis bredvid marknaden lag varldens finaste park!
Men helt fantastiska trad, allt var underbart att kolla pa, vi ska dit i morgon och fota. :)
Nar vi gick ifran bussen till marknaden sa blev en man ranad framfor mig.
En kille sprang fram, ryckte at sig hans guldhalsband och forsokte springa ivag, men jag var i vagen sa han sprang ratt in i mig.
Jag fattade inte vad som hande forrans efterat, det gick sa fort.
Och ont fick jag med, san tur var sa fick han inte med sig halsbandet, han slet bara sonder det.
Jag sag verkligen paniken i ranarens ogon nar han sprang in i mig.
Efter det fick Carlababy bara min vaska. <3

I forrgar var vi pa en annan marknad och dar hittade vi en collievalp.
Precis en sadan jag vill ha. Samma farger och lika fin.
Jag dog, mitt hjarta hoppade over ett slag.
Jag var sa nara pa att kopa den fina hunden men mitt sunda fornuft stoppade mig.
300 reais kostade han = 1200 kr.

I dag har vi varit inne i stan igen, men Sandra och lilla Sofia. vi kollade i affarer och at mat.
Riktigt varmt har det varit i dag med. Sag pa facebook att det ar runt 20 minusgrader hemma.
Och jag far panik, hoppas att det inte ar sa kallt om en och en halv vecka.
For da kommer jag garanterat att krevera av kold.

I dag har jag och Baby varit tillsammans i 22 manader. <3

Dagen har gatt jattefort, jag har stadat var toa och vart rum medans Carla lag och snarkade i sangen. haha.
Jag har aven gosat med fina katten och atit frukt.

I gar var jag och Carla pa shoppingcentret hela dagen. Hon kopte tva jattefina kepsar men jag hittade ingenting.
Men vi ska till en hippiemarknad pa sondag och da kanske jag hittar nagonting roligt.

Hej, allihopa!

I dag har Carla och jag varit hemma hos Elenice, ätit god mat, njutit av hennes utsikt och vilat.
Jag satt vid datorn och la upp lite oredigerade bilder på Facebook. Men det var oerhört segt så min plan att lägga upp bilder här sprack. Så kolla min facebook för nya bilder.

När vi kom hem till gården i kväll så var det första vi gjorde (eller det första vi alltid gör när vi kommer hem) att leta efter katten, på senaste tiden har hon fått för sig att klättra upp på taken. Jag ropade på henne och efter en stund hörde jag ett jamande som mycket väl kom uppifrån. Carla fick återigen klättra upp på stegen med matskålen och ett snöre i högsta hugg och försöka få ner henne eftersom hon är en sådan tönt och inte vågar komma ner själv.
Jag står på gården och ropar på henne.

Hur ska hon klara sig utan oss?
Jag försökte från början att inte fästa mig vid henne, för jag visste ju att vi skulle hem och att det kommer bli skitjobbigt att lämna kvar henne här. Men nu har jag gjort det. Hon ar underbar, världens finaste katt.
Jag kommer dö när jag ska lämna henne ensam här.

I morgon är det 14 dagar tills vi åker hem.

Carla och jag akte in till Belo Horizonte tidigt i morse.
Vi gick till en jattestor inomhusmarknad dar man kunde kopa allt i fran hundvalpar, katter, pafaglar till tarotkort, hemmagjorda fotoalbum till doda griskultingar i kottstanden - det var verkligen inte kul att se.
Det gjorde ont i mitt lilla hjarta.

Det blev lite saker inhandlade.
Efter det satte vi och pa en uteservering och drack ol och kollade pa skatare.
Platsen vi hittade paminde lite om medborgarplatsen i Stockholm, men manniskorna och atmosfaren.

Nar vi stod och vantade pa bussen kom det fram en sjuttioarig gubbe till mig och sa att jag var jattevacker, han pratade jattelange, det gick liksom inte upp for honom att jag inte talade samma sprak. Carla sa det flera ganger men det sjonk inte in.
Efter ungefar fem minuter sa fragade han mig om han fick pussa mig.
Jag skakade pa huvudet, men han insisterade verkligen.
Fort sa demonstrerade han pussen pa min arm (utan mitt medgivande) sen pekade han annu en gang pa min kind och jag skakade aterigen pa huvudet - DA tog han tag i min nacke och drog fram mitt ansikte sa att han kunde pussa mig pa kinden.
Carla stod under hela den har tiden och asgarvade sa ingen hjalp fick jag.
Till sist skulle han ga och da sa han att han tyckte att Carla skulle gifta sig med mig for att jag var sa vacker.

Det blev inte så att vi åkte till Rio de Janeiro i går. Förhoppningsvis kommer vi iväg i början av nästa vecka.
Jag solade hemma hos Elenice i förrgår. Låg i solen i ungefär två timmar. Märkte inte att jag fick färg.
På eftermiddagen var jag så röd på hela baksidan av kroppen, och jag kan tala om för er - Jag har aldrig haft så ont i min hud som jag har haft de här senaste dagarna.
Jag kan knappt gå, sitta eller ligga ner. Minsta rörelse är rena tortyren.
Carla gick och köpte kräm till mig på apoteket och varenda gång hon smörjer in mig så gråter jag av smärta.

Jag vet att det är mitt eget fel. Att jag var oerhört korkad som låg i solen så länge. Det kommer jag onekligen aldrig någonsin göra om.
Det här är en av anledningarna till att vi inte åkte till Rio i går. Hur skulle jag kunna sitta på en buss i 6 timmar med min brännskada? AJAJ.

Runt 23.00 i kväll kom världens storm, öronbedövande åska och hundratals blixtar, regn och rusk.
Riktigt läskigt, hela huset skakar när det åskar.

Min fina kisse ligger här tätt bredvid mig och jag ska nu återgå till att läsa Da Vinci koden som jag hittade i en bokhandel. Gissa om jag blev lycklig?! Äntligen hittade jag en bok på engelska! :D

Hoppas att alla mår bra. Och pappa, om du läser det här. Kan ni ringa mig? Jag tänker väldigt mycket på Mimose och jag vill gärna höra hur hon mår.

Carlas datorskarm har ju som jag tidigare skrev blivit knapp. Sa nu sitter jag vid Elenices dator.
Carla och dom ar och halsar pa lilla Sofia som ligger pa sjukhus just nu.
Jag stannade hemma.
Det kanns konstigt att vara ensam, det var sa lange sedan.

Pa tisdagkvall klockan 00.00 gar var buss till Rio de Janeiro! IH! Glad tjej.
Vi kommer fram till Rio 06.00 pa onsdagmorgon.
Som det ser ut nu ska vi vara dar i 5 dagar.
Jag langtar sa mycket! Det ska bli jattekul.

Jag har spenderat den senaste timmen med att prata med min fina lillasyster pa skype, det var jattekul. Jag saknar henne. <3

Nej, nu ska jag lagga mig och sola.

Beijos.

Carlas datorskärm har gått sönder, en kväll när vi satt och läste bloggar så försvann alla färger och texterna gick inte att läsa. Nu har Carla dragit upp kontrasterna så mycket det går, så nu kan man läsa igen. Men sidorna laggar och är allmännt knäpp.
Därför kommer det inga fler bilder förrän vi är hemma igen, tråkigt nog.
Om inte det här problemet försvinner lika fort som det dök upp..

I går var baby och jag inne i Belo horizonte och shoppade, jag hittade ett par jeansshorts som jag köpte.
Det är jättejättefint där! Jättefina hus, fantastiska träd. Och mysig stämmning trots den otroligt stora staden.
När vi kom hem  till Petrolandia igen så satte vi oss och drack öl och pratade. Mysig musik hördes ifrån Baren bredvid och en kille kom fram och ville skaka hand med mig för att han tyckte att det var kul att jag pratade på ett annat språk än portugisiska.

Vi mår bra men Carlahar ont i örat och hostar hon med.  Jag har kvar min hosta, så nu har jag hostat i över två veckor. Jobbigt.

I dag är det två månader sedan vi åkte. Damn it vad tiden har gått fort.

Nu har jag slutat flagna, så jag tänkte faktiskt lägga mig och sola snart, men det är så varmt så jag skulle vilja åka och bada.
Tyvärr så finns det ingen som kan skjutsa oss, så det blir inget bad i dag.

Hej, allihopa!

I dag har det varit otroligt varmt, eller hela helgen har varit hur varm som helst. :)
Carla och jag var och handlade lite nödvändigheter, såsom tandkräm, tvål och choklad. haha
Det finns tandkräm med smak av Guarana! Det är läsken som jag älskar så mycket.
Men jag tvivlar verkligen på att den passar som tandkräm. ;P

Carlas släktingar ifrån Bahia är här, dom kom i går.
José, Carla och jag stod och väntade på busstationen i Belo horizonte i 4 timmar!
Bussen skulle komma in 08.00, men den var försenad och ingen visste vart den var.

Det var meningen att Carla och jag skulle stanna i stan och gå runt och kolla, shoppa lite och äta.
Men vi åkte tillbaka hem, för jag hade jätteont i mitt vänstra öra.
Vet inte riktigt vad det är. Kanske öroninflamation?
I dag är det i alla fall bättre, nu har jag bara lock för örat.

Jag vaknade för en timma sedan av att det var skållhett i vårt rum, det jobbiga med det här rummet är att solen alltid ligger på, så det är typ dubbelt så varmt här inne som ute.
Snart ska Carla och jag lägga oss ner och kolla på Paranormal Activity. Jag lär bli vettskrämd, som den mes jag är.

Jag saknar några saker med Sverige:

Lösgodis.
LAKRITS - det finns inte här.
Varierande måltider - här äter man alltid ris och bönor.
Att det inte finns lika många vidriga djur i Sverige.

Det är allt. Vi åker hem om 5 veckor och jag vill verkligen inte.