15 November.

Jag vet inte riktigt vart jag ska borja, jag har redan foralskat mig i landet.
Allt ar sa fantastiskt har. Naturen, med alla berg och underbara trad, faglarna, manniskorna, maten. :)

Efter den otroligt langa resan med tre olika flygplan sa kom vi antligen fram till Belo horizonte.
Pa flygplatsen mottes vi av Patricias morbror José, Carlas morfar Edizio, Carlas moster Elenice, hennes man Marcio och deras tva barn, Lorena och Igor. Och Patricias kusin Marcio.

Jag var jattenervos men dom var snalla och sa att jag kommer lara mig portugisiska under den har tiden som vi ar har. :D

Vi akte hem till Elenice och lamnade vara vaskor och kollade pa hennes fantastiska utsikt. sedan akte vi hem till garden som Patricia ager.
Dar bor bl.a Carlas lillebror Rafael, José och hans fru Celia, hennes andra moster Sandra och hennes dotter Sofia.
Vi kommer antagligen bo i ett rum dar som vi ska gora i ordning.
Just nu bor vi hos Elenice. :)

Pa garden har José honor och kalkoner, en av kalkoner har han tranat att den ska anfalla nar han sager till, och han slappte ut den i gar, sa jag sprang och stallde mig bakom yttergrinden.
Carla ar ocksa livradd, sa om han slapper ut den igen sa kommer hon springa langt och jag hack i hal. haha

Senare pa kvallen grillade vi hemma hos Elenice och jag fick traffa Sandra och Sofia. :)
Jag och Carla slocknade runt ett-tiden.
Jag sov inte mer an tva timmar under flygresan sa jag var helt slut.

Vi hittade en gigantisk kackelacka i vardagrummet i gar kvall som mannen forsokte doda, men den forsvann sa nu ar den nagonstans i rummet och det var det sista jag tankte pa innan jag somnade.

Det ar sa himla varmt har, till och med dom som bor har tycker att det ar for varmt. haha
Jag brande mig i gar, eftersom jag inte hade hunnit packa upp solskyddskramen.
Men i dag ar jag forberedd. :)
Nu ska jag vara social igen.

Puss och kram

Kommentarer
Postat av: Birgit

Hejsan! Sänder en hälsning från regn och rusk, det låter helt underbart med värme. Det verkar som ni har det bra, fint, och naturen verkar härlig. Nina och jag sov tillsammans med många kackerlackor, både stora och små, de är ganska ofarliga och kommer bara fram i mörker, vilken tröst va :)

2009-11-16 @ 22:20:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0